Kulinariska upplevelser

Efter högskoleprovet igår kom Nelly hem till mig. Vi lagade vegetarisk carbonara och gjorde efterätt. Så himla himla gott var det och lyckligtvis finns det pasta kvar att äta idag! Som den sociala värdinna jag är, somnade jag i soffan när vi tittade på tv... Men vi bestämde i alla fall att vi skulle åka till den nya gallerian i Kristianstad dagen därpå. Sagt och gjort. Efter ett par timmar där ville vi givetvis äta igen och vad vore inte bättre än den nyöppnade, asiatiska restaurangen? Svingott. Och sushin var helt fantastisk. 


Detta har varit en ljuvlig helg pga kopiösa mängder god mat och gemytliga sällskap! Nu ska jag titta på Vänner och vänta på att min kära Sumsum ska komma hit. Borde verkligen plugga men det får bli först om en stund... Ta hand om er! Kramar! 
1 kommentar

Det betydelsefulla och det meningslösa

 
 
Jag har haft en så sjukt mysig eftermiddag. Ida och jag åkte runt i deras skåpbil utan skåp och sedan fick Lin oss att vrida oss dubbla av skratt. Jag har längtat så väldigt mycket efter stunder som dessa. Hösten, vintern och den tidiga våren har varit så gråa och så dystra. Antagligen påverkas mitt sinnelag efter väder och vind, för samma tomma och meningslösa känsla infinner sig alltid denna tiden av året. Idag fick dessa människor mig att leva upp igen och tusan vad tacksam jag är för det. 
 
Många kramar. 
0 kommentarer

Onanisterna

För tillfället ligger jag hemma under en filt större delen av dagarna. I onsdags konstaterades det att jag hade halsfluss och sedan dess har febern och huvudvärken inte velat lämna mig, trots att halsontet är borta. Däremot var idag den första dagen som jag kände mig kapabel att utföra någonting, så jag öppnade boken vi ska läsa i svenskan och slukade den. Okej, ingen avancerad läsning överhuvudtaget, men nog så underhållande. 


Den handlar om Kim, som bor i Sölvesborg, samma lilla ort som jag. Till en början tror man att han är en typisk fotbollskille (ursäkta mig för generaliseringar och fördomar) som planlöst driver omkring i en vit opel om dagarna, och super om nätterna. När boken börjar, sitter han och kompisen Simon i skolbänken på Komvux i Bromölla. De tog studenten sommaren innan och ägnade sig uppenbarligen åt annat än studier under gymnasietiden. På Komvux läser han samma svenska-kurs som sin barndomsvän Robin och i samband med deras nyfunna vänskap börjar Kims egentliga jag blomma ut. Han blir varse om att han värderar jämställdhet, miljöfrågor och konsten mer än han trott. Om helgerna far han till Malmö och upplever ett annat förhållningssätt till livet än det som finns hemma i Sölvesborg. Trots det, älskar han ovillkorligt sin hemstad. 

 
Trots att boken kändes grabbig och macho till en början, fångade den mig. Skildringen av hur nykläckta studenter känner inför livet och framtiden var klockren. Jag har själv tänkt och tänker samma tankar som berättarjaget. Dessutom var det för en gångs skull något litterärt som inte smutskastar livet i en håla och kärleken en känner till sin hemort. Språkligt var det enkelt och vardagligt, men ändå fanns det bitar i den som fick det att kännas i hjärtat.(Jag ber om ursäkt för att jag tror att ett högtravande ordbruk gör sig bättre i skrift när jag gång på gång får det bevisat för mig att motsatsen ofta blir mycket mer effektfullt.) 

Sölvesborgare - läs denna bok!!
 
0 kommentarer